OM MIG

KARIN MAGNUSSON
leg. dietist och terapeut

”Jag hjälper dig att få till sunda kostvanor och en hälsosam relation till mat med hjälp av stressreglering, självmedkänsla och en sund kostplan”

Legitimerad dietist och KBT/CFT-terapeut med 20 års erfarenhet

Hej! Jag heter Karin. Jag har jobbat som dietist i 20 år, har en steg 1 utbildning i kognitiv beteendeterapi (KBT) samt en ettårig utbildning i compassionfokuserad terapi (CFT). Är även utbildad yogalärare och mindfulnessinstruktör. Jag har ett stort intresse av de bakomliggande psykologiska orsakerna till ätande – varför vi äter som vi gör, och vad maten har för funktion. Och ärligt talat tycker jag det är rätt tråkigt när det blir för mycket fokus på om det är protein i kyckling än i tonfisk och om fullkornsris är “nyttigare” än fullkornspasta. Det är liksom sällan där lösningen ligger.

Mitt företag heter “Vänlig Viktminskning” eftersom viktminskning är det de flesta av de patienter jag jobbat med genom åren har efterfrågat. De har på egen hand provat massor av dieter och de har loggat kalorier till förbannelse. Detta har fått dem att må dåligt och någonstans inombords förstår de att dieter inte funkar, utan att det är något annat de behöver.

Övervikt eller obesitas kan vara ett symptom som du kan behöva jobba med, om din vikt hindrar dig från att göra det du vill eller om det lett till att du drabbats av följdsjukdomar. Andra symptom som kan vara en anledning till att göra en förändring är att du lider av matångest (alltså mycket negativa tankar och oro kring mat), att du ofta känner dig proppmätt eller har ont i magen eller att du aldrig kan njuta av mat.

Men oavsett vad det är som gör att du vill göra en förändring så behöver den ske i samarbete med din kropp! Läs mer om min metod Kroppskontakt.

MINA UTBILDNINGAR

  • KBT är en evidensbaserad behandlingsform som grundar sig på inlärningsteori och kognitionspsykologi. KBT har gott vetenskapligt stöd för alltifrån sömnstörningar, stress, fobier, depression till just övervikt och obesitas. Vi tittar till exempel på ditt ätmönster, alltså inte bara på vad du äter, utan också när, varför och hur du äter. Vi identifierar dina risksituationer för överätning och utarbetar strategier så du kan hantera dem.

    Ibland jobbar vi med gränssättning, vilket kan innebära att du ska öva dig på att tacka nej till bullen i fikarummet på jobbet eller till att (återigen) ställa upp och hjälpa din granne att flytta. Kan hända att du också behöver hjälp med att identifiera och övervinna hinder som gör att du inte kommer ut och motionerar.

  • CFT är en relativt ny metod som baseras på inlärningsteori, affektteori, evolutionsteori, anknytningsteori, affektiv neurovetenskap och buddhistisk psykologi. I CFT utgår man från att vi rör oss mellan tre system; hotsystemet, driv/prestationssystemet och trygghetssystemet.

    Alla system är nödvändiga, men för att vi ska må bra behöver vi ha balans mellan dem. Du som lider av stark självkritik och skam befinner dig ofta i ditt hotsystem. Detta system finns där för att vi ska undkomma farliga djur eller hinna hoppa undan om det kommer en bil. Du som i stället fyller dina dagar med jobb, träning, shopping eller Instagram kanske är mycket i ditt driv/prestationssystem. 

    Compassionfokuserad terapi går ut på att balansera dina system, vilket nästan alltid innebär att ge dig mer tillgång till ditt trygghetssystem. När du är trygghetssystemet kan du koppla in de nyare delarna av din hjärna och ta klokare beslut. CFT kan göra ont eftersom du kommer behöva närma dig ditt lidande, till exempel en trasig uppväxt, mobbing eller missbruk. Med hjälp av övning i självmedkänsla lindras det smärtsamma.

    Exempel på övningar du kan få göra i CFT är lugnande övningar där du andas och känner in och uppmärksammar kroppen, skriva ett medkännande brev och utveckla en medkännande röst (som kan få din inre självkritiker att lugna sig lite). 

  • Det finns studier på att yoga har en stressreglerande effekt och ökar aktiviteten i den parasympatiska delen av nervsystemet, och det är ju precis det vi vill åt. Jag upplever ofta att de som säger saker som ”yoga inte är något för mig”är de som behöver det som mest.

    De patienter jag har haft genom åren som redan har erfarenhet av yoga eller som börjar utöva det när vi jobbar tillsammans, upptäcker ofta att de kan ”lyfta ur” delar från sin yogapraktik och använda det för att stressreglera i vardagen. I yoga arbetar man mycket med att fokusera på andetaget och på så sätt bli närvarande i stunden. Man arbetar också med att lyssna på kroppen och på att agera på ett icke-dömande sätt.

MIN SYN PÅ MAT

Jag är en motståndare till dieter, matförbud och kaloriloggning.

Detta eftersom jag så många gånger sett vad det gör med människor. Säkert funkar det för en del, av naturliga skäl träffar inte jag dem.

Att vara emot dieter innebär inte att jag tycker att vi ska äta det vi känner för i stunden och inte ha någon struktur alls. Tvärtom brukar de flesta må väl av att planera sina måltider. Det är som att kroppen blir lugn om den vet när det ska bli mat nästa gång. Och det minskar risken för att hamna i småätande eller överätande!

Väldigt ofta äter vi godis och chips för att kroppen är stressad. Tillfälligt blir vi lugna så egentligen kan vi se det som smart av kroppen att “dras mot” godisskålen om vi inte mår bra. Men såklart blir det inte bra på sikt, därav att vi behöver hitta andra sätt att stressreglera (det ingår i metoden Kroppskontakt).

Jag tror mycket på att planera in njutningsätande varje vecka. Oavsett om det handlar om ostbågar på fredagskvällen, lördagsgodis eller en dessert mitt i veckan. Chansen att vi kan njuta av det när vi har planerat in det är så mycket större. Då ingår det i vår plan! Risken att överäta det blir dessutom mindre, eftersom vi får känslan av att det är vi som sitter bakom ratten.

“För att stressreglera behöver du ta dig från huvudet ner i kroppen”